Historia: Enligt standarden har Perro de Agua Español samma ursprung som Barbet, men det finns många olika teorier om rasens ursprung.
Perro de Agua Español finns beskriven i dokument så lång tid tillbaka som till år 730 och år 1000. Perro de Agua Español är också känd under namnet Perro Turco och Turco Andaluz, dvs ”turkisk hund”.
Rutimeyer´s teori menar att Perro de Agua Español har samma ursprung som Barbet, Portugisisk vattenhund och Vatten spaniel. Duhel´s teori är att rasens förfäder kom från Asien och har samma ursprung som Irländsk vatten spaniel.
Buffon´s teori menar att rasen härstammar från Afrika, och kan ha följt med boskap som fraktats över till Spanien år 711 med den muslimska invasionen.
Vad som talar emot denna teori är att det idag inte finns någon ras av denna typ i norra Afrika. Salas teori säger att Perro de Agua Español är en egen ras som uppkom i södra Andalusien och att de därifrån spreds i Spanien av herdar.
Många rasentusiaster tror på denna teori. Ursprunget till rasen är således något oklart, men vad som står klart är att det är en mycket gammal ras som funnits i Spanien sedan urminnes tider.
Rasen har överlevt tack vare herdar, fiskare och jägare som hållit rasen borta från all inblandning av andra raser.
Detta för att bevara de högt uppskattade egenskaperna som Perro de Agua Español har. Rasen är i grunden en arbetande hund, likt en fårhund.
Vid en viss tidpunkt så började även rasen att jaga, kanske för att den inte hade nog med mat. Många herdar fiskade även med sina hundar.
Utseende och arbetsuppgifter varierade beroende på var i Spanien den levde. Man talar om tre olika typer eller blodslinjer.
De kallas för ”Norr”, ”Sierra” och ”Marismeño”. Rasen av idag är en mix av de tre olika linjerna. Dessa tre blodslinjer är idag blandade det är emellertid möjligt att somliga hundar har karaktären av en specifik blodslinje.
I dagsläget finns således bara en Perro de Agua Español men samtliga blodslinjer är korrekta enligt rasstandarden.
Rasen blev i juni 1989 interimistiskt godkänd som ras av FCI (Federation Cynoligique Internationale) i grupp 8 vattenhundar och efter ett godkännande tio år senare blev den slutligen erkänd 1999.
Hundarna används fortfarande som herde-, jakt-, fiske-och vakthund i Spanien. Som vakthund arbetar den genom att larma när någon eller något närmar sig ägorna.
Ofta då i samarbete med en på gården boende stor Spansk Mastiff som väcks av att ”larmet går” och som då tar över om någon trots allt skulle våga ta sig in.
Rasen har även fått nya arbetsområden och används av brandmän, räddningsmanskap, samt av polisen som narkotikahund.
I Spanien testar man herde-, jakt-och vattenhunds-egenskaperna genom olika funktionsprov. Även i Sverige är ett speciellt arbetsprov under framtagande. Rasen används i huvudsak som en aktiv sällskapshund och många individer startas även i tävlingsverksamhet inom SKK/SBK såsom lydnadsklasser, agility, rallylydnad, utställning, bruks och viltspård det finns även exempel på hundar som utbildats till olika typer av servicehundar.
Perro de Agua Español (PdAE) översatt till svenska blir Spansk vattenhund. I dagligt tal kallas rasen för "Perro" detta är något missvisande då perro "endast" betyder hund. Uppförande/karaktär Perro de Agua Español ska enligt rasstandarden vara: Trogen, lydig, glad, arbetsvillig, vaksam och välbalanserad. Inlärningsförmågan ska vara exceptionellt god rasen är mycket anpassningsbar. Rasen har funnits i Sverige sedan 1997.
Rasens ursprung är något oklart, men vad som står klart är att det är en mycket gammal ras som funnits i Spanien sedan urminnes tider. PdAE är en ras som behöver aktiveras. Många av våra svenska hundar tränas i agility, bruksgrenarna sök-och spår, lydnad, viltspår och jakt.
Historia: Perro de Aqua Español (PdAE) är en gammal ras som funnits länge i Spanien och som nämndes i litteratur redan på 700-talet. Utseende och arbetsuppgifter varierade beroende på var i Spanien den levde.
Rasen är i grunden en arbetande hund, en herdehund och vattenapportör. Den fungerade också som vakthund av gård och båt.
I Spanien: Perro de Agua Español blev i juni 1989 interimistiskt godkänd som ras av FCI (Internationella kennelklubben) i grupp 8 vattenhundar och efter ett godkännande tio år senare blev rasen slutligen erkänd 1999.
PdAE används fortfarande som herde-, jakt-, fiske- och vakthund i Spanien. Rasen har även fått nya arbetsområden och används av brandmän och räddningsmanskap som räddningshund samt av polisen som skydds- och narkotikahund. Även inom tävlingsgrenarna agility, bruks och lydnad börjar rasen att visa ”framtassarna”.
I hemlandet Spanien testar man herde-, jakt- och vattenhunds-egenskaperna genom ett funktionsprov. I Sverige: 1997 kom de två första exemplaren av rasen till Sverige. De senaste åren har även ett flertal hundar importerats. I Sverige föds ca 25-30 kullar/år. Här använder vi våra PdAE till t ex utställning, viltspår, lydnad, rally-lydnad, bruks, stötande jakt, agility, eftersök, nosework och servicehundar. Men naturligtvis även som aktiv sällskapshund. Det sägs att: En PdAE blir vad du gör den till och den enda begränsningen är din och din hunds vilja att lära